K I W I och S O D A

Igårkväll åkte vi till Stjärnberg och badade hundarna. Eller badade och badade, snarare stoppade i dem i vattnet. Kiwi är inte så förtjust i att bada. Hon går i om man kastar ut en pinne eller om hon jagar måsar i vattnet, men annars blir det inga dopp.´för hennes del.

Soda är däremot väldigt fascinerad av vattnet. Hon är väldigt förtjust i fågelbadet på framsidan och det måste vara vattenfyllt för hennes skull. När någon duschar är också fascinerande och bäst av allt är när vi fyller på en vattenho i granait a la fårstorlek. Där står hon gärna med tassarna i coh dricker vatten. När man fyller på så ska hon alltid dricka ut slangen eller jaga vattenstrålen.

Igår fick hon åka till stranden  för första gången och det trodde vi att hon skulle tycka var lite spännande, men nej. Det enda som var roligt där var gräsmattan i närheten. Den måste ha luktat himelskt gott. Oscar fick bära i hundarna i vattnet på så djupt vatten att det nådde dem upp till magarna, och så var det med det badet.

Igår klippte jag och Oscar ner en av våra syrenbuskar medans flickorna gassade i solen. ;)

Nu på morgonen har Soda trampat på en orm. Hon jagade en fjäril vid soptunnan och råkade helt enkelt kliva på en solande orm. Lyckligtvis blev hon inte biten. Iförrgår höll både hon och jag på att trampa på en orm vid vårt ena uthus och i tisdags jagade hon något bland de täta blanden på vår kulle - vilket antagligen var en orm eller en ödla.

Vår infartsväg är drygt trettio meter, men nästan en gång varje vecka under sommarhalvåret kan man hitta en ny, överkörd orm på den. Till saken hör att det enbart är jag och Oscar som kör på den vägen, så vägen är inte särskilt hårt trafikerad. Sonika bor vi på ett väldigt ormpopulärt område. Det enda positiva är att de överkörda ormarna inte är huggormar och att hundarna hittills, vad vi vet, inte har blivit bitna. Överväger att höra med vår veterinär om vi kan få något kortisonprepart utskrivet ifall att olyckan skulle vara framme. Peppar, peppar!

Kiwi var planerad till att börja löpa i början av augusti, men började istället att löpa idag. Sist gång hon löpte så blev hon en rejäl surpuppa och det höll i sig i två-tre månader. :( Vädret kan även ha spelat in, för hon är en fisförnäm (och ganska bortskämd) prinsessa. Nu håller vi tummar och tår för att hennes mindre glada jag inte ska ge sig till känna vid det här löpet också. Just nu leker hon med Soda i soffan bakom mig och det känns otroligt bra. :)

Idag har råttorna tagit en längre cykeltur i skogen och plockat svamp. Vilket var väldigt uppskattat från deras sida. Imorgon blir det smultron- och blåbärsplockning, om vädret tillåter förstås. ;) Ifjol tvärvägrade Kiwi att ens gå mot skogen eftersom hon var så fruktansvärt trött på att plocka bär och svamp. När Soda är med så blir det inte lika trist att vänta eftersom det blir en hel del bus i skogen. Igårkväll så trillade Soda i ett djupt träsk i skogen. Hon var blöt enda upp till öronen och frös så himla mycket att vi fick gå raka vägen hem. På de tio minuterna så hann hennes korta päls torka och det var bara svansen som var blöt när vi kom hem igen. :) Därefter somnade hon i soffan.

I helgen åkte Soda båt för första gången och till en början gick det kalasbra! :) När det sedan blåste upp mer på sjön så skulle hon fånga vågorna (tur att det finns ett rejält handtag på hennes flytväst). Vår busråtta är nämligen löljigt förtjust i att leka med vatten. Därefter höll hon på att hoppa över bord flertalet gånger när hon skulle fånga måsarna i skyn.

Råttorna var även med och tältade i skogen. Även det gick över förväntan. De sov väldigt lugnt och fint i fotändan av vår dubbelsovsäck. :)